Varför gråta när man kan le?



Nu är allt som det ska, klockan ställt på 04.45, nervositeten i magen och väskan packad. Imorgon sitter jag äntligen på flyget till älskade blekinge. Min älskade kusin och älskade momma & moffa. Kommer att ta en massa bilder där. Tänkte ta mig en riktig fotodag där någon dag. Känner att jag fotat alldeles för lite i sommar. Men har ändå varit bättre på att tagit med mig den och faktiskt fotat när jag gör någonting. Menmen. Allt till kameran är med så en fotorunda ska allt göras! Så jag hoppas på fint väder alla dagar. (Är inte för mycket att iallafall hoppas!)

Nu ska jag lugna nerverna med Andra Avenyn och sen sova.

See yaah in the morning.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0