Försvinner och hoppas att allt är löst när jag kommer hem.
© Hannah Östman
Jag känner mig som den här bilden, kluven. Kan inte bestämma mig om jag ska vara positiv eller negativ. Har viktiga beslut att fatta. Ett beslut som jag egentligen vet att det bara finns ett svar på. Men det är ett beslut jag bara vill skjuta på. Jag har så många frågor som jag vill få svar på. Frågor som kommer dröja. Frågor som jag kommer få dras med. För jag vill inte ställa frågorna, för jag är rädd för svaren.
Ska bli så fruktansvärt skönt att åka till Nosge i helgen. Ingen dator, ingen telefon, bara människor jag älskar. Helt skuren från omvärlden. Tror det är precis det jag behöver just nu.
I can find it, but it's a long way.
© Hannah ÖstmanJag blundar
För jag orkat inte se sanningen. Den är för jobbig.
-----------(<3)-----------
Jag undrar om du ser det jag ser.
Jag tänker på dig när jag skriver det.
Allt hade varit så mycket bättre utan.
Sluta blogga...?
.............
Väx upp.
Prata så mycket du vill, jag lyssnar inte förrän du säger de till mig.
Glad påsk mina kära
Hälsar vi från sängen!
Baby you are my fireworks
Slutar aldrig att le när jag ser dig.
Trodde jag log mot våren
Men snön slog tillbaka som en käftsmäll.
